Till minne av Nisse!

Den här sidan vill vi tillägna vår älskade katt Nisse som tyvärr inte finns hos oss längre.
Följande avsnitt finns att läsa om vår Nisse (sidan är fortfarande under uppbyggnad så mer kommer att skrivas om Nisse framöver):

Introduktion
Nisses mamma
Resan hem
Avmaskningen

Introduktion
En solig sommardag i början av juni år 2000 så var mamma och pappa ute med moster Anneli och morbror Tommy i Tommys föräldrars sommarstuga för att grilla lite. Mamma hade länge tjatat om att hon ville ha en katt men pappa var inte så förtjust i den tanken eftersom han inte ville ha några husdjur över huvud taget (eller jo han ville gärna ha en hund men där sa mamma blankt nej) och sa nej så fort frågan kom på tal.

Nisses mamma
När alla hade ätit färdigt berättade Tommy att grannen hade ett par katter och att en av dem hade fått ungar. Grannen var visst ingen sympatisk person för han brydde sig inte speciellt mycket om sina katter utan var borta långa perioder. Ibland kom han dock ut till stugan och ställde ut kattmatsburkar som katterna fick äta ur. Katten som hade fått ungar hade en dag stoppat ner huvudet i en kattmatsburk för att äta och inte kommit loss. Eftersom hon inte kunde se någonting så ramlade hon ner i en grop där grannen hade sitt avlopp och där hade hon drunknat. Kvar blev kattungarna som inte hade någon möjlighet att skaffa mat själva. Mamma blev jätteupprörd när hon hörde historien och kilade iväg till stugan för att se hur kattungarna mådde. De mådde under omständigheterna bra och händelsen måste ha skett alldeles nyligen men mamma beslutade mig för att åtminstone rädda livet på EN kattunge vad än pappa sa. Mamma ville blidka pappa lite grann genom att han fick välja vilken kattunge som skulle få följa med hem och eftersom pappa insåg att mamma inte skulle ge sig så valde han ut en liten röd kisse, våran Nisse.

Resan hem
På vägen hem satt pappa och surade för han ville ju inte ha en katt, men när mamma sprang in i affären för att handla kattsand så fick pappa hålla Nisse och efter det så blev pappa vänligare inställd mot Nisse. När mamma och pappa kom hem så fick Nisse bada. Det gillade han inte och han gnydde så ynkligt så mamma fick ont i hjärtat men efter ett tag så verkade Nisse trivas riktigt bra och familjen hade fått en ny medlem på allvar.

Avmaskningen
Dagen efter så skulle Nisse avmaskas och då började eländet. Mamma gissade hur mycket Nisse vägde när hon skulle dosera avmaskningsmedlet och förmodligen uppskattade hon helt fel så Nisse fick i sig för mycket. Han fick feber och ville varken äta eller dricka. Mamma och pappa fick ringa till Strömsholms djursjukhus och fråga vad de skulle göra men de sa bara att man skulle avvakta ett tag och se om det gick över av sig själv. De sa förresten åt pappa att han skulle ta tempen på Nisse och det var en upplevelse som mamma, pappa och Nisse sent skulle glömma. Termometern var ganska stor och Nisse så liten... Nisse spottade och fräste, rev och klöste medan pappa stod med skinhandskar (för att inte bli helt sönderriven) och höll Nisse medan mamma försökte komma åt rumpan på vår stackars katt. Till slut gav våra föräldrar upp och konstaterade att Nisse hade feber men att det var omöjligt att ha termometern inne tillräckligt länge för att få veta hur hög febern var.... Mamma och pappa satt vid Nisses sida och försökte få i honom vatten med en sked och efter en tuff natt så mådde Nisse tack och lov bättre igen!